Checklista vid visning av hyresrätt / lägenhet

Posted on by
Reply

Nu i morgon söndag så ska jag och sambon iväg och kolla på en lägenhet i Västerås. Eftersom att jag, förutom ett par månader i min tidiga barndom, aldrig har bott i lägenhet så tänkte jag att det skulle vara praktiskt att göra en liten checklista inför visningen. Jag delar med mig här, så den kommer förhoppningsvis till nytta för fler. Kommentarer mottages tacksamt.

  • Vad är det för byggnadsår?
  • När genomfördes större renoveringar såsom stambyte i kök och våtrum?
  • Har den kök eller kokvrå/pentry?
  • Är uttagen jordade?
  • Hur ser tvättstugan, cykelförråd och övriga förråd ut?
  • Finns det lediga parkeringsplatser eller garageplatser? Vad kostar det?
  • Vad ligger en typisk elräkning på?
  • Finns det bredband/stadsnät?
  • Är det lyhört?
  • Hur är det med insyn, har grannarna fördragna gardiner?
  • Hur är grannarna/området?
  • Var går solen upp, och ner?
  • Ser el och vattenledningar snyggt ut?
  • Varför flyttade den tidigare hyresgästen?
  • Vilka krav har hyresvärden på fast inkomst?
  • Hur är luften/temperaturen inomhus?
  • Ligger den vid någon stor väg, polisstation, tickande rödljus eller gågata hem från nattklubb?
  • Finns det hiss?
  • Hur bra skött är området? Behöver det städas, klippas, krattas eller skottas?
Uppdaterat:
  • Hur är mobiltäckningen?
  • Hur nära kommer man med bil vid flytt? (tack @fredericdk)
  • Hur är kommunikationerna? (tack @fredericdk)

Källor:
http://www.bjornsbytare.se/forum/viewtopic.php?t=2707
http://www.boupplysningen.se/kopa-bostad-guiden/checklista-vid-visningen/

Steve Jobs om livet och dess röda tråd

Posted on by
1

Igår gick Apples grundare och tidigare VD Steve Jobs bort. Han är med rätta känd som en av vår tids största entreprenörer, visionärer och framförallt som inspiratör. Ett lysande exempel på detta är det mycket inspirerande avslutningstalet (oklar översättning av commencement address) Jobs gav till Stanford 2005.

I det femton minuter långa (korta) talet berättar Jobs om tre historier från sitt liv.

Den första historian handlar att våga välja vägen efter magkänslan och lita på att det blir det bästa i till slut.

”Again, you can’t connect the dots looking forward; you can only connect them looking backwards. So you have to trust that the dots will somehow connect in your future. You have to trust in something — your gut, destiny, life, karma, whatever. This approach has never let me down, and it has made all the difference in my life.” – Steve Jobs

I den andra historian berättar Jobs om hur att bli utsparkad från sitt eget företag var bland det bästa som har hänt honom.

”If you haven’t found it yet, keep looking. Don’t settle. As with all matters of the heart, you’ll know when you find it.” – Steve Jobs

Den tredje och sista historien handlar om döden, och hur det är troligtvis livets bästa egenskap.

”Your time is limited, so don’t waste it living someone else’s life.” – Steve Jobs

Hela talet finns också i textform.

Masochism

Posted on by
2

Först en liten disclaimer, eller som en god vän en gång sa: ”Jag hatar när det händer så mycket i livet att man inte hinner facebooka om det. Folk kan ju tro att man inte har något liv.” Nog om det, nu kör vi en snabbis.

Gustaf Ekman och jag blev uppraggade av det Enköpingsbaserade företaget Shoppa.com för att hälsa pendlarna vid Bålsta station godmorgon och efter stjärnskott inom dotnet och systemutveckling. Prata är något som jag tycker mig vara bra på och något som jag gärna gör. Är det dessutom mot betalning så blir det ju inte mycket bättre.

Gustaf Ekman i Bålsta Station

Min vapendragare och följeslagare för dagen, Gustaf Ekman, trivs på jobbet. Foto: jag

Nytankade med kaffe och med soluppgången runt knuten så delades hundratals flyers ut. Kanske vart det till och med ett fyrsiffrigt under de två timmar timmar vi stod där. Trevligt var det i all fall, ska bli intressant att se om någon av alla morgontrötta pendlare nappar och byter kollegor.

Vad vill jag säga med allt det här? Jo, jag gör gärna om det. Jag har gått som inkastare förr och bär alltsomoftast ett leende. Intresserad av låna mig några timmar? Hör av dig.

Det där med rubriken undrar du kanske? Att frivilligt gå upp 04:30, när det fortfarande är så där mörkt ute att man undrar om man sover eller inte, det mina vänner är masochism.

(Stort tack till fotografen, bakerskan och bloggerskan Lina som lånade ut sin rishög till bil med tillhörande tom tank som gjorde ett äventyr av hela resan.)

Destination kräftor: Avfärden

Posted on by
Reply

Så här trevligt kan man ha det ombord på X2000. Foto: jag

Jodå, visst vart resan av, trots skadeläget. Komfortnivån blev dock en helt annan än vad jag hade räknat med. Vid en fönsterplats på ett södergående X2000 avnjuter jag en kopp Fairtrade-kaffe och Marabou-choklad med foten bekvämt i högläge samtidigt som TweetDeck går på högvarv. Helt okej ändå. Carpe diem liksom.

Betyder det här att jag har gett upp cykelplanerna? Absolut inte. Det har snarare gett mersmak till att göra nästa resa ännu ambitiösare. Vi får se var kosan bär då. Minst en tur lär gå förbi Örebro och Björn Sennbrink.

I samband med kräftskivan kommer Filip, Sky och jag sätta fart med nästa spännande projekt som kanske avslöjas snart. Kan säga så mycket som att det vore intressant att komma i kontakt med en trevlig förläggare.

Destination kräftor: Taktisk reträtt?

Posted on by
3

Efter ett par timmar på akuten i söndags vart jag utskriven med diagnosen stukad fotled och brutet ego. Därför har jag tillbringat de senaste dagarna på kryckor, eller i praktiken: på WordFeud sofflocket (utmana mig, jag nickar forngren). Eftersom att det ändå var relativt lindriga skador har jag hittills haft inställningen att projektet kring Destination kräftor skulle bli av som planerat. Det gick till och med så långt att jag i morse konstruerade en kryckel som svar på alla frågor om hur det nu skulle gå med turen.

En kryckel. Observera att bilden är ett montage med hjälp av kattstrypare. Foto: jag

Nu när nästan en vecka har gått och foten fortfarande ser ut som att brunstig traktor har våldfört sig på elefantmannen så börjar jag fundera på om turen faktiskt blir av som planerat. Med stor sannolikhet blir det nog att tänka om, även om foten kanske hinner bli bra. De senaste dagarna skulle förutom att trimma både cykeln och formen främst ha gått till att ordna med packningen. Bland annat skulle cykeln modifieras för att kunna ta last, och skramla ihop hängmatta, spritkök och tusen andra bra att ha-grejer.

Som det ser ut nu så är drömscenariot att skjuta på avfärd någon dag och sedan köra raka vägen ner till Lund, vilket borde bli cirka 65 mil. Min kära sjukgymnast till mor (Hej mamma!) har också fått mig att inse att det kanske inte är värt att ådra sig några permanenta men bara för att psyket är inställt cykelsemester. Det blir att avvakta och se helt enkelt.

Paus för att justera spänningen på SPD-pedalerna i Enköping. Foto: jag

Innan jag pajade foten hann jag med att cykla en kortare tur till den mycket saknade löpträningen i Enköping och tillbaka. Under den svängen hann jag inte göra så mycket mer än att konstatera att cykeln och tillhörande teknik börjar kännas bra nu. Och så vinkade jag lite till en Google Maps-bil, kanske hamnar min nuna i nästa uppdatering?

Mil cyklade i torsdags: 3,6
Mil cyklade totalt: 12,8
Antal (stulna) kramar längs vägen: 1

23 #böckersomsaknarenbokstav

Posted on by
2

Det engelskspråkiga Twitter-fenomenet #bookswithalettermissing har hittat till Sverige med den svenska motsvarigheten #böckersomsaknarenbokstav. Här har jag sammanställt några personliga favoriter ur flödet:

”Min kam – Adolf Hitler förklarar hemligheten med en perfekt sidbena.”
– @JoakimRonning

”Kranen – En hyllning till mekaniseringen som fick bort alla manuella tunga lyft från arbetslivet.”
– @Qeruiem

”Kapitlet – Karl Marx i kortversion.”
– @fredrikfischer

”Vredens duvor – Till sist får avskjutningarna fåglarna att slå tillbaka.”
– @FridaAJo

”Öde orm - Om en liten rackare som slingrat sig vilse…”
– @freddestwitt

”Sabba Cash – Handbok i hur man dödar en countrylegend.”
– @wknlfe

”Det susar i Sven - Om att leva med tinnitus.”
– @JohanIngero

”Madame Error – Guillous Mouna försöker skola om sig till hacker.”
– @mikaelasp

”Harry Potter och hemligheternas kammar – Magiska stylingtips från Hogwarts.”
– @robertlindblom

”Lönens förfall – Oscar Wildes mindre kända verk om en redig lönehelg.”
– @BDahlen

”Fria sälar – Nina Björk lämnar feminismen och styr debatten mot Östersjöns rovdjur.”
– @MymlansSyster

”Vem ska rösta knyttet? - Tove Jansons debattinlägg för att höja valdeltagandet.”
– @eribro

”Mamma, pappa, Arn – Hur man fostrar en osnuten tempelriddare, av Carin Gerhardsen.”
– @vemihelvete

”Risfesten – Leif GWs deckare om folk som setts på charterresan till Thailand.”
– @Jonas_Blind_Hen

”Flickan som lekte med elen – Spänning för dyselektriker.”
– @brericsson

”Sagan om ingen – En bok utan protagonist.”
– @danielcse

”Mammutägarna – Ayla och gänget grundar ett zoo.”
– @fredrikfischer

”Romeo och Jula - Kärlekskrank kille som dämpar sin sorg med att handla billiga verktyg.”
– @nosheoldwoman

”Förbjuden fukt – Hur du undviker mögel.”
– @eribro

”Lott på Bråkmakargatan – Boken om en vinnare i Postkodlotteriet.”
– @petterelva

”Durfarmen – George Orwells fyrbenta vänner lever nu i högsta välmåga och alla är nöjda och glada.”
– @Horpe

”Lusfolket – Benny Rosenqvist förklarar livet efter detta med utgång från Kafka.”
– @PeregrinFrost

”Pippi Ångstrump – Om flickan med den hemska fotsvetten.”
– @tualisa

”Lila huset på prärien – Nybyggarfamilj sätter färg på tillvaron.”
– @bokeva

Så, är det någon som har några bättre böcker som saknar en bokstav på lager?

Destination kräftor: Utkast på resvägen

Posted on by
6

Det som har orsakat absolut mest huvudbry inför den kommande turen har varit resvägen. Frågor som om orken kommer att räcka, hur man får med sig en veckas packning på en cykel som saknar pakethållare och vad fan jag egentligen tänkte på när jag gav mig på det här projektet kändes i sammanhanget som petitesser.

Förutom att jag har lovat nära och kära att inte cykla på motorväg, så vill jag gärna slippa grusvägar, kohagar och smala vägar som inbjuder till att bli närgången med polska långtradare. Valet att köra över Göteborg har inte direkt gjort saken enklare.

Jag började med att spana in Sverigeleden [pdf], men där fanns det inte många leder som gick åt rätt håll. Att Sverigeleden inte finns tillgänglig i detalj på internet och att den till stora delar verkar gå på kostigar och grusvägar gjorde att det alternativet försvann.

Som en blixt från en klar himmel hörde WordPress-konsulten Björn Sennbrink (@SennbrinKonsult) av sig och tyckte att jag skulle ta vägen förbi Örebro och plötsligt så var första etappen spikad. Björn har varit en klippa och tagit sig tid att bjuda på detaljerad lokalkännedom kring Örebro, bollat kring resvägen och ordnat med någon form av sammankomst första kvällen. Stort tack Björn!

Efter mycket googlande hittade jag en grupp kallad Cykla Malmö-Göteborg-Stockholm 2008, där cyklisterna passerade över Örebro när de genomförde sin resa. Det var bara att kopiera deras rutt, lägga in några extra stopp längs vägen och klura ut sista biten till Södra Sandby.

Utkast på resvägen Enköping - Södra Sandby, totalt 79 mil. Foto: skärmdump från Google Maps

Efter lite pillande har jag nu fått ihop den ungefärliga rutten. Tyvärr gick det inte att lägga in fler justeringar, så kartan speglar inte exakt den tänkta vägen.

Efter starten i Frösthult Måtteby / Enköping är övernattningarna planerade enligt följande:

Ånnaboda / Örebro, 15 mil, lördag 20 augusti
Mariestad, 12 mil, söndag 21 augusti
Trollhättan / Vänersborg, 14 mil, måndag 22 augusti
Göteborg, 8 mil, tisdag 23 augusti
Falkenberg / Halmstad, 11 mil, onsdag 24 augusti
Ängelholm / Båstad, 11 mil, torsdag 25 augusti
Södra Sandby, 8 mil, fredag 26 augusti
Totalt 7 dagsetapper, totalt cirka 80 mil.

Det enda stoppet som är 100% spikat är Ånnaboda Camping den första natten. I övrigt så kommer stoppen att justeras efter personer som vill ta en fika längs vägen, bättre vägval, trevliga campingplatser, humör eller dagsformen.

Jag tycker att det är väldigt trevligt att träffa både nya och gamla ansikten, så därför kommer jag gärna i kontakt med personer som vill träffas längs vägen, kan upplåta en soffa över natten eller vill göra mig sällskap i farten på cykel, inlines, moped eller kanske häst. Förslag på bättre vägar eller trevliga matställen/campingplatser/tweet-ups är också väldigt uppskattat. Kort sagt: det mesta längs vägen är intressant. Hör av dig!

I övrigt så håller jag som bäst på och funderar över packningen, skissar på en hängmatta och funderar på om/hur resan ska dokumenteras. Kanske blir den livestreamad?

Uppdaterat: Delar av Sverigeleden finns på Open Street Map.

Destination kräftor: 5 mil symaskinsmotor

Posted on by
2

Nyfikna åskådare. Foto: jag

Idag bjöd det vackra vädret ut till en liten tur på 54 km, som verkligen visade hur mycket väder och vind påverkar. Även om det inte blåste mer än cirka 3-4 m/s så var det som att cykla med eller utan punktering, beroende på hur vinden låg. Får jag motvind hela vägen till Göteborg så kommer det här att bli en väldigt lång och jobbig resa. Blåser det åt andra hållet så skaffar jag nog ett segel.

Under turen fokuserade jag på de tre stora teknikproblemen som jag identifierade senast jag var ute. Med fokus på att trycka ut ryggen, hålla 100+ tramptag/minut och lite få bättre rundtramp hade jag ljudet av en symaskinsmotor som mantra. Och det gav resultat. Det enda som begränsade räckvidden idag var mängden sportsaft (saltad saft) i flaskan.

Mil cyklade idag: 5,4
Mil cyklade totalt: 9,2
Antal klungor med cyklister längs vägen: 2

Destination kräftor: Att tänka utanför ramen

Posted on by
Reply

Framgaffeln före åtgärd. Notera hur däcket tar i gaffeln. Foto: jag

Ett problem som jag hade hade på premiärturen var att framhjulet var för stort för gaffeln och tog i metallen. Min snabba lösning på problemet då var att helt enkelt nypa fast hjulaxeln lite längre ner än vad cykeln var konstruerad för. Det var ingen snygg lösning, men det gick att cykla på utan att hjulet vobblade allt för mycket.

Sedan dess har jag funderat och googlat på hur man skulle lösa det. Idéer som att sätta distansbrickor på framnavet till att helt enkelt gå loss med vinkelslipen för att få mer utrymme gick genom mitt huvud.

Gammalt möter nytt. Båda i storlek 700 × 2X C vilket ska vara samma ytterdiameter. Foto: jag

Tillsist gav jag upp och tänkte att däcket är väl helt enklt för stort, jag får köpa ett nytt. Det var då det slog mig. På framhjulet satt det ett så gott som nytt Continental Sport Contact, och på bakhjulet satt det en blankslitet gammalt noname-däck.

Jag tänker inte gå närmare in på det, men storlekar på cykeldäck är en hel vetenskap och lika delar vilseledande marknadsföring. Enligt det franska måttsystemet så skulle däcken ha ungefär samma ytterdiameter, men det äldre däcket var nästan tum mindre än det nyare.

Framgafflen efter däckbyte. Foto: jag

Efter ha bytt plats på däcken, vilket tog lite tid då det äldre däcket var hoptorkat och segt att jobba med, så var det inga som helst problem. Det fanns helt enkelt mycket mer utrymme vid bakgaffeln. Nu måste jag se till att hitta ett däck som inte är så högt att ersätta det slitna framdäcket med.

Vy från turen, som inte riktigt görs till rättvisa av mobilkameran. Foto: jag

Efter allt meck med däcken så var det äntligen dags för en ny tur, den här gången med lite mer fokus på teknik och att känna in cykeln. Jag identifierade tre teknikproblem som måste åtgärdas snarast:

  • Jag måste hitta en bättre sittställning, och framförallt få ut ryggen i mer av en båge. Förhoppningsvis ger det sig efter ett par 100 km på cykeln.
  • Rundtrampet finns där, men kan bli betydligt bättre. Några pass som fokuserar enbart på teknik borde fixa det.
  • Överlag cyklar jag med för låg kadens (tramptag per minut). Lösningen är helt enkelt att ligga en eller två växlar under vad jag egentligen vill göra för nöta in en högre frekvens.

Mil cyklade idag: 2,3
Mil cyklade totalt: 3,8
Antal kor längs vägen: 28

Jag har även börjat skissa lite på cykelrutten, men mer om det kommer nog imorgon. Så länge går det att tjuvkika lite.

Destination kräftor: jungfrufärden

Posted on by
Reply
Cykel: Miyata Seven Twelve

Första racercykeln, en Miyata Seven Twelve, på premiärturen. Foto: jag

Som jag nämnde i förra inlägget har jag redan tjuvstartat med förberedelserna till resan, då jag har köpt mig en härligt röd racercykel.

För någon vecka sen fanns det en uppsjö av reko racercyklar på Blocket, då många sålde av sina Vätternrundan-cyklar för en billig peng. Det var också där jag hittade den skönheten. Tyvärr fanns det ingen möjlighet att provcykla innan köp på grund av ett platt däck, så det fick bli att chansa och köpa cykeln i säcken. Ändå kändes det som ett bra köp av ett par anledningar:

  • Det var en av få cyklar i en storlek större än 60 cm, vilket passar mig som är 190+ cm.
  • Cykeln hade den lite mer påkostade växlelserien Shimano 105 RX, vilket är en serie bättre än vad cyklarna i den prisklassen ofta har.
  • SPD-pedaler satt redan monterade.
  • Den hade kanttrådsdäck istället för tubdäck, vilket gör det lättare att laga punkteringar längs vägen.
  • Den ska enligt uppgift redan ha genomfört ett par Vätternrundor, vilket bådar gott.
  • Tidigare ägaren var ungefär lika lång som mig och dessutom cykelintresserad, vilket bådade gott både för passformen och skicket på cykeln.
  • Priset kändes helt rätt; 3200 riksdaler fick jag ge efter lite prutande.
  • Och så är den i min mening riktigt snygg; en japansk 80-talare från Miyata med mockasadel.

Då jag aldrig tidigare har suttit på en racer, och än mindre ställt in en, så tog jag hjälp av Markku Siipolas lättförstådda guide till att ställa in racercykeln. Om vart den bästa passformen för mig har jag ingen aning om, och jag har inte (ännu) brytt mig om att kolla mot någon annan sida/källa. Guiden var lätt att följa och resultatet kändes helt okej, även om jag tror att jag skulle behöva byta styrstam för optimal sittställning. Med lite tur så hinner jag leta upp någon vänlig själ som vill hjälpa mig att kolla sittställningen innan avfärd.

Självklart tog jag cykeln på en liten provtur, tillsammans med de nya cykelskorna och cykelbyxorna som jag köpte i samma veva som cykeln. Att bära baddräkt cykelbyxor med hängslen var en ny upplevelse för mig, men väldigt skönt på landsvägen. På gropiga landsvägar som slingrade sig genom kohagar och över ängarna gick turen i blygsamma 15 kilometer.

Allt kändes helt okej, även den lite ovana sittställningen med bockstyre. Landsväg överlag är jag inte särskilt förtjust i, oavsett om jag springer, åker cykel, inlines eller rullskidor av den enkla anledningen att man inte kan ha musik på utan att riskera livhanken.

Nu när cykeln är grovt anpassad efter mig så börjar nästa roliga projekt: skruva ner den bit för bit och rengöra, smörja samt ställa in alla delar. Det tar en stund, men känslan av att ha gått igenom en cykel skruv för skruv och mikrojusterat allt till förbannanelse får den inre nörden att känna sig komplett.

Största frågan är dock; var f-n ska jag göra av all packning? Just nu funderar jag på allt från cykelkärra, till packväskor till att bygga en rigg själv. Helst vill jag ha all packning i en ryggsäck, så att jag kan bära med mig den när jag måste lämna cykeln. Det blir till att Googla och kolla hur andra smarta människor har gjort.

Mil cyklade idag: 1,5
Mil cyklade totalt: 1,5
Antal kor längs vägen: 28